Lever lite efter denna låten nu! :) har bara gratis versionen av spotify så kan endast köra shuffel playlist på mobilen men det har sina fördelar ibland ;). Det ploppar upp låtar som ligger långt ner på listan och är bortglömda. Har man inte lyssnat på dem på länge så är det som att höra dom på nytt igen. Man blir lika kär :) 

Intala mig själv detta nu: 

"We all must go through it sometime
You were not the first, you know
You stick your head in the sunshine
Don't expect the worst, though

If a bird can sing with a broken wing
You'll learn to bend when the wind blows
The leaves may fall, but the trees stay tall
This is a bump in the road
Don't give up, you will make it
Don't give up, you will make it" 

Idag har varit en sån där riktigt bra dag :) det började med att jag gjorde en tenta, vilken inte brukar vara så kul. När jag hade gjort den så slog det mig att detta va ju sista tentan! SISTA! Ska väll inte säga sista nånsin men sista för denna utbildningen :) Fatta va stort! Slutet är nära nu! 

Det är klart jag har vetat ett tag att detta va sista tentan men nu innan har det vart så mkt och tiden har bara flutit på. Men när jag väl hade gjort den så slog det mig. :) att tentan tog 4h och resulterade i 13 sidor räknande va ju mindre kul för hjärnan :/. 

Men det va helt okej :) efter tentan firade vi tjejer lite med å äta mat i skolans restaurang. Göttit! 

Sen jobbade jag och Elin med ex-jobbet i några timmar. Vårat larvande emellanåt gjorde att det inte ens känndes jobbigt. 3h flög iväg. 

Sen pratade vi med en lärare. Han har tipsat oss om att de söker treor som vill hjälpa ettorna med lite räkning. Lärarna har föreläsningar och sen ska de ha så kallade räknejourer dit studenterna kan gå och få hjälp med räkningen. Men lärarna har extra mkt å göra nu så dom undrar om några treor vill ställa upp och hjälpa till med några jourer mot betalning. Jag och Elin funderar på å ställa upp :) det verkar kul. Jag gillar ju å hjälpa folk, det är meriterande och man får betalt. Varför inte? Sen får jag själv betsämma när och hur mycket jag vill göra. Det enda som oroar mig är att jag inte ska kunna tillräckligt. Inte kunna hjälpa dom. Jag vill ju inte gå dit och utan att vara påläst. 

Vi får se hur det blir :) kul grej iaf.

Underbart med lördag :) sen att jag vaknade tidigt va ju en bonus. I vanliga fall brukar jag ligga kvar och läsa tills Niklas vaknar men idag gick jag upp, åt frukost, väntade en timme så maten fick sjunka och sen ut i vårvädret på en löptur. :D man får ju se till och ta hand om dom här mornarna för sig själv. Det är nog därför jag gillar morgonen så mycket. 4,3 km i bitvis lite solsken blev det. 

Skönt ich energigivande sätt å starta dagen på måste jag säga :) sen så trodde jag att när jag kom hem skulle niklas ha kommit upp men nej då, sjusovare som han är :) haha. Så nu har jag duschat, haft inpackning i håret och krupit ner i sängen igen. Ska väcka honom snart. 

Senare idag blir det hem till svärisarna :) 

Ha en bra lördag! 

Puss å Kram! 

Åkte till Årjäng på lördagen för att Simon och hans klass från Glimåkra skulle ha konsert på lördagskvällen. Jag åkte dit tidigare och så spenderade jag dagen i Blomskog med moster, hennes man, kusiner, mamma och pappa. Där eldade vi och fick middag. Potatis, stek, sås och vinbärsgelé, det godaste jag ätit på länge tror jag! :) 

 

Alla haft en solig söndag? :) hoppas det. 

Igår, lördag, va jag i svanskog på filippamässan med mormor. Jag brukar följa med henne dit varje år och hjälpa henne att sälja sina produkter. Detta för att på filippamässan får det endast finnas kvinnliga utställare :) bra tycker jag, på internationella kvinnodagen också. Så det har blivit lite av en tradition för mig å mormor att åka dit och sälja ihop. Jag är väll inte någon jättebra säljare och har inte 100 koll på allt mormor gör men jag tycker det är kul å göra nått bara vi två. Och jag tror hon med njuter, av att va själv med sitt enda tjej-barnbarn :) vi har iaf väldigt kul ihop. 

Mormor är ju den snällaste, goaste och mest genuina människa jag vet. Otroligt häftig är hon också ;) hon är lite sån som jag ofta önskar att jag va. Alltid snäll mot alla och alltid så odömmande och bemöter alla lika. Så varm och genomgod med en personlighet som strålar ut. Älskade lilla mormor! Min krutgumma det :) 

Älskar hennes inställning till saker och hennes små kommentarer. Som när vi kom till filippa igår och fick reda på att en tatuerare skulle ha platsen breve oss. Andra hade kanske kollat snett och stört sig men inte mormor inte. Hon säger bara: "vill du tatuera dig Linn så är det bara att passa på" haha :) skön hon. 

Sen när hon ville ge mig pengar för att jag har hjälpt henne försöker jag säga att det behövs inte. Det är bara roligt att hjälpa till, jag gör det inte för att få pengar. Då tittar hon bestämt på mig och säger: "Linn, du är student. Eller hur? Då behöver du pengar!" Så är det slutdiskuterat. 

Bestämd är hon :) 

Nej nu ska jag sluta skryta om henne. Antar att de flesta tycker lika om sina mormorar. Men det tycker jag helt rätt :) alla behöver bra förebilder att se upp till.

Sitter här och kollar på spårlös, som vanligt på söndagskvällen, och gråter floder såklart. Tycker om det programmet. År inte nån storgråtare egentligen och enda gångerna jag gråter är när jag ser eller läser något sorgligt eller riktigt lyckligt. 

 

Det har jag börjat med på senare år, blir bara mer och mer känslig. Crap!! 

Kommer ihåg när jag kollade på spårlöst som liten (det hette saknad då) när jag bodde hemma hos mamma och pappa. Tyckte det va lika bra då, fast jag blev inte lika berörd och grina inte :) haha. Mamma fick alltid tårar i ögonen när vi såg det men jag förstog aldrg varför. Varför gråta när man blir så glad av programmet? Tur man är klokare nu ;) Fast jag kan ju önska att jag fortfarande kunde se på sorgliga och lyckliga saker utan att gråta :)

 

Nu förstår jag liksom storheten i det. Hur jobbigt det måste vara att lämna bort sitt barn / att växa upp som adopterad, och sedan lyckan när man kan återförenas. Att ens barn lägger tid och energi på att leta upp en / att få veta att ens förälder alltid har tänkt på en och saknat en. 

 

Vilken cry-baby jag är! 

 

Men är ni som mig och fortfarande letar efter bevis på att hoppet fortfarande finns hos människor så kolla på programmet. Det värmer hjärtat och man får lite hopp på mänskligheten tillbaka! En skön avkoppling från all annan skit man får se. :)

 

 

Det får mig också att känna mig sååå OTROLIGT tacksam för det jag har. Jag har båda mina föräldrar, dom bästa dessutom, jag har sluppit växa upp i fattigdom eller krig. Jag älskar mitt liv som det är just nu. Jag har en underbar fästman, trivs så bra där jag bor, trivs med min utbildning, har vänner, är frisk, ja you name it! Kan inte ha det bättre! :D Är så lycklig.  

 

Tycker vi tänker alldeless för sällan på det vi faktiskt har. Vi borde vara mer tacksamma för det vi har. Man tänker så mycket på vad alla andra har och på vad man önskar sig att man glömmer bort hur mycket bra man faktiskt har. 

 

Så passa på idag å va lite extra tacksamma för det ni har. Jag vet att ni alla har något att vara tacksamma för! 

 

Puss och Kram

 

Kom på nu att jag aldrig skrev om när jag blev firad. :) jag fyllde ju på onsdagen men blev mest firad på lördagen. Först kom mamma, mormor, morfar och hans sambo :) vi fikade och jag fick blommor och presenter. Underbart! 

Sen kom pappa och så åt vi mat. När de första hade åkt hem :) nackdelen med att bo i lägenhet. Alla kan ju inte komma samtidigt. 

Senare på kvällen/eftermiddagen kom niklas familj, min moster och mina kusiner. :) så roligt! 

Fick mer presenter, vi fikade och kollade på melodifestivalen :) vi har fortfarande en massa tårta och kakor kvar! Så det är bara att komma förbi på en fika ;) 

Jag hade ju önskat mig pengar och presentkort så jag kunde köpa löparskor. Och det fick jag!! :D så himla snällt! Fick flera presentkort på stadium och hade kvar ett presentkort på bergvik sen jul så idag tog jag och Niklas en shopingtur på bergvik. :) 

Det blev nya löparskor för mig, två kuddar till soffan och en ny badrumsmatta. 

Fick väldigt bra hjälp av en kille där :) stort pluss för personalen på stadium faktiskt. Han kollade hur jag belasta mina fötter och visade vart jag behövde stöd. Sen plocka han fram skor med rätt stöd för mig. Nästan bara rosa allihop ;). Det va tydligen väldigt inne nu. Jag kännde inte så stor skillnad på skorna jag prova men alla kändes bra. Det bästa är att om man köper skor hos stadium så får man använda dom och springa i dom i 30 dagar och om dom på nått sätt känns fel när man använder dom så får man åka tillbaka och prova nya. Också jättebra och ett till plus till stadium :) 

Så nu blir det ut å prova dom så jag hinner bli säker på 30 dagar.