Inredningstips
Hej!
Nu behöver jag lite tips! :)
Har en hörna i vårt gigantiska vardagsrum som jag inte vet vad jag ska göra med :(. En svår plats att utnyttja för det är bredvid tv:n så vill ju inte ha någon stor möbel som skymmer tv:n. Vi har tänkt på 2 hyllor på väggen. Det hade förra ägarna så hålen finns redan. Men jag vet verkligen inte. Just nu ser det bara tomt ut tycker jag.
Vi har ju tänkt skaffa ett vitrinskåp till matsalsdelen. Detta för att skåpen i köket är typ fulla, vi har inga köksluckor som är vitrin och det är många hyllor som sitter tätt i skåpen vilket gör att höga glas och vaser mm inte får plats.
Har funderat på någon lägre förvaring typ en skänk/byrå men vill ju ha glasdörrarna där man kan se allt det fina i skåpet. Så det blir ett delat vitrinskåp med glas uppe och lådor under. Känns mycket med både högt vitrinskåp och en byrå samma rum.
Det senaste jag är inne på är en gamaldags kista på golvet (står en hos mamma och pappa som jag redan paxat) och sen en smal liggande spegel på väggen. Men jag vet inte. Har sån himla beslutsångest.
Har ni några tips?
Puss och kram
Mitt Jobb
Ful bild jag vet men tog den bara för att visa mamma min nya jobb-tröja :) haha. Nu fick den hamna här också.
Trivs bara mer och mer på mitt jobb. Har svårt att förstå att det snart är 2 år sedan jag började! Herregud va tiden går. Men det går bara bättre och bättre. Nu är snart projektet jag började med för 2 år sedan snart klart och det är dags för nästa utmaning. Håller nog med min kollega/platschef där, att början på ett projekt är det roligaste. Nu är allt ganska lugnt och bekvämt på projektet, den stressiga tiden är över. Nu gäller det att knyta ihop säcken på ett bra sätt. Minst lika viktigt men kanske inte lika inspirerande som att börja på nytt.
Det jag gillar mest är att företaget hela tiden har känts ganska litet. Även om vi har växt mycket sedan jag började så får man ändå en relation till de flesta kollegor och vet vilka de är. Det är inte ett stor-företag där man bara hör till ett distrikt och inte har koll på de andra. Kanske aldrig sett VD eller ägare. Och för dem är man bara en av alla anonyma anställda. Så är det verkligen inte. Man blir handplockad. Jag har träffat alla ägare och känner mer att jag jobbar med min VD än åt honom. Tycker det är otroligt givande att ena dagen sitta och diskutera veckans praktiska arbeten med hantverkarna och nästa dag sitta på ett mer "formelt" möte med VD:n och kanske diskutera nya jobb eller vad det kan vara. Kontrasterna är stora men samtidigt inte. Jag gillar att det är så korta avstånd mellan människorna i företaget. Platt organisation för mig.
Nu ska jag inte sticka under stolen med att jag har en helt ok lön också. Tjänar mer än min sambo gör och nu är det faktiskt dags för oss kvinnor att kunna tjäna mer än våra män utan att det är någon konstighet. Det är absolut ingen konstighet för oss, vi har gemensam ekonomi och delar allt lika.
Men det är inte det viktigaste för mig. Skulle aldrig stanna på en arbetsplats där jag inte trivs bara för lönens skull. Jag måste trivas i det dagliga arbetet. Det är anledningen till jag stannar hos en arbetsgivare.
Sen så tycker jag att har man investerat 3 år av sitt liv på universitet så är man värd en bra lön, helt klart.
Känner ändå att jag vuxit och åstadkommit mycket på dessa 2 år. Lärt mig så mycket. Deltagit i internutbildningar, hållit en internutbildning, deltagit i anbudsarbete mm. Jag får alltid chansen att utveckla mig när jag vill.
Puss och Kram
Barnvakt för 1:a gången
Jag vet att jag är sämst på att blogga. Men tycker fortfarande bildhanteraren i bloggappen på ipad suger och då tappar jag suget. Orkar inte med den lilla extratid det tar att starta datorn, föra över de bilder jag vill ha med osv. Snabbt ska det gå! Men men.... Nu kunde jag inte låta bli. Även om det bara blir en bild så är den på det mest värdefulla lilla liv som finns <3.
Vi blev som sagt barnvakter från lör-sön. Jaqueline hörde av sig sent på lör eftermiddag och frågade om vi kunde tänka oss. Min mamma brukar va barnvakt men de va upptagna. Jag talade ärligt om att jag va förkyld men det gjorde inget sa hon. Joline går ju på dagis nu och är förkyld titt som tätt. Kändes fortfarande lite taskigt att utsätta henne för mina eventuella baciller men nu är det ju inte så ofta jag får chansen att passa denna lilla dam så jag tog ett själviskt beslut och sa ja.
Det funkade ändå jättebra. Hon är ju en liten ängel. Hon hängde med oss på kvällen. Inget gnäll efter mamma eller liknande! Dock så fäste hon sig vid mig så jag kunde inte gå ur rummet och lämna henne med Niklas för att hämta något, då blev hon lessen. Men när jag va med kunde hon leka med Niklas.
Vi bestämde att hon skulle sova mellan oss i dubbelsängen vilket senare visade sig vara ett bra beslut.
Jag fick natta henne vilket inte var något problem. Sen gjorde jag mig iordning för natten och kröp ner på den lilla plats hon lämnat på min sida. Niklas skulle med lägga sig snart (trodde jag).
Sov gott till Joline vaknade och va lite gnällig. Hon fick napp, kliade på ryggen men så fort hon somnat om gick det bara en liten stund så vakna hon igen. Jag va så trött så orkade inte kolla va klockan va, såg bara att niklas inte va där så antog att han lagt sig i ett annat rum. Vaknandet fortsatte och jag hämtade välling för att se om hon va hungrig men inget hjälpte. Hennes andning blev annorlunda, typ tät i näsan blandat med typ hicka. Tyckte så synd om henne. Hon bytte ställning, somnade, vaknade igen och så gick det runt i kanske 1 tim, svårt att bedömma tiden mitt i natten när man är halvt borta av trötthet. Tillslut kom niklas in och la sig, han hade varit i källaren vid datorn. Efter det vaknade hon några gånger till sen somnade hon och efter det vi också.
Men under den där tiden hinner man tänka så mycket. Jag som egentligen har sett fram emot familjelivet börjar tvivla där vid 3 på natten när man halvsitter med en liten i famnen. Vill jag verkligen det här? Klarar jag det här? Klarar jag den sömnbrist som ett barn kräver? Många tankar kom iaf. Orolig och osäker på vad man ska göra för att hon ska få det lättare. Stryker henne över håret och känner sig hjälplös för att man inte få bort det som besvärar henne.
Där på natten känns allt mycket svårare, tuffare och värre. Dagen efter vaknar jag flera gånger av mig själv på morgonen men är trött så tittar inte på klockan förens den är efter 11! Herregud, sover hon än? Har tillochmed fått sms från Jaqueline som undrar om vi är vakna. Får då väcka Joline som fortfarande sover, men när hon väl är vaken pekar hon demonstrativt på vällingflaskan och meddelar tydligt att hon är hungrig.
Natten känns inte lika jobbig längre när det har blivit dag igen. Och sova ut fick vi ju (hihi). Så kan ändå säga att barnpassningen gick bra :) Joline va lika nöjd dagen efter och Jaqueline kom vid 13 och hämtade henne.
Så nu får vi väll se om och när vi blir barnvakter igen.
Puss och kram
Dagens utmaning avklarad
Har verkligen utmanat mig själv idag. Vilket var kul och lärorikt.
Jag fick för ett tag sedan frågan om jag ville hålla i en utbildningsdag tillsammans med en kollega. En internutbildning om BIM och andra digitala verktyg. Eftersom detta är ett ämne jag tycker är intressant, kul och där jag känner mig mest hemma så kände jag att det va en perfekt utmaning för mig.
Kände att min kunskap tillsammans med kollegans borde räcka. Då återstår presentationen. Vi fick en heldag att dela upp mellan oss, så jag fick eftermiddagen. Och idag va det dags :).
Något jag sett fram emot och samtidigt våndats lite för. Jag tycker ju inte om att stå och prata framför folk men samtidigt tycker jag om att lära ut och prata framför folk är något jag kommer behöva göra mer så det behöver jag helt enkelt träna på. Så detta fick bli en del av min träning :) utsätta mig själv för lite obehagliga situationer för att bli bättre.
Och jag tycker faktiskt att jag blir bättre. Bara tanken på en presentation kunde ge mig ont i magen förr. Nu ställer jag iaf upp med tanken att det ska bli kul :) sen är det alltid nervöst i början men ju längre jag står där så blir jag mer och mer bekväm.
Vi körde en del övningar också jag fick välbehövliga pauser när fokus flyttades från mig. Sedan va kollegan där och stöttade hela tiden :) tryggt. Ifall jag skulle glömma något.
Sedan fick jag bara höra positiva reaktioner dagen innan från folk som skulle vara med kursen så de har ju tydligen förtroende för mig :) även VD:n uttryckte förtroende för mig.
Nu är dagen över och jag är nöjd med min insatts :) det gick bra. Kab självklart bli ännu bättre men helt klart godkänt förstagångs försök.
Matkasse. Erfarenheter?
Jag är jättesugen på att testa en matkasse :). Har tänkt det länge faktiskt. Mest för att få inspiration och nya recept. Tycker annars om att handla mat så det är inte det momentet jag vill slippa utan mer få nya roliga och enkla recept. Slippa planera middagar.
Varken jag eller Niklas är ju några kockar. Vi gillar enkel mat som går fort. Jag vill gärna ha ganska nyttig mat också (inte så viktigt för Niklas). Vi har egentligen fastnat i det gamla vanliga. Även om man tänkt att man ska börja kolla i kokböcker med mera så blir det aldrig av.
Sen så tycker jag att sedan vi började jobba båda två och har råd mer så köper vi oftare mat ute. Vilket inte heller är så nyttigt. Ibland kan jag köpa mat fast jag egentligen orkar laga men jag vet inte vad jag är sugen på.
Nu ska jag bara se om jag får med mig Niklas på det här ;). Kanske börjar när vi flyttat till huset.
Någon som har erfarenhet av matkassar? Är det bra? Vilken är bäst?
Puss och Kram
Husdrömmar som blir verklighet
Hej.
Jag längtar såå till imorn! :) Är som ett litet barn innan julafton. Vi ska besöka huset imorn. Lika roligt varje gång. Och lika tråkigt varje gång man måste åka därifrån och inse att vi inte ska bo där riktigt än. :(
Men nu är första gången vi är där sedan huset blivit vårat på riktigt. Det känns kul :) Vi ska gå igenom hela huset och systemen tänkte vi. Vi har blivit rekomenderade att besöka huset ca 2 gånger innan tillträdesdagen så det va lika bra att börja direkt kännde vi. Nu efter jul och nyår och allt.
Sedan vi skrev på kontraktet har allt med huset kännts mer och mer overkligt på något vis. Men igår va vi på banken och pratade lån och imorgon ska vi dit så sedan hoppas jag att det känns mer verkligt igen. Även om vi pratar om huset hela tiden och längtar som galningar så har det ändå kännts lite som en dröm.
Det känns vi har väntat så länge på hus fast vi började leta på allvar först nu under hösten, jätekonstigt.
I alla fall så känndes det bra efter vi hade varit på banken. Nu har vi koll på ekonomin och det ser bra ut. Det kommer vi klara av :). Men vi är ju 2 vuxna som jobbar heltid utan några speciella skulder (endast köpt lgh och en bil, jag har inte ens studieskuld) så varför skulle vi inte klara av det lixom?
Men det finns såå mkt mer kostnader att tänka på när man köper hus, det är inta bara att ta ett lån på några miljoner direkt. Det är pantbrev, lagfarter, skatter, försäkringar mm. Jag visste ju att det fanns lite kostnader runt om men man har ju inte koll på storleken direkt. Nu har vi koll på allt känner jag :) Niklas tror jag fortfarande är lite förvirad men han säger att så länge jag förstår allt så är han nöjd. Det ska nog gå bra.
Tycker även om vår bank-kvinna, hon förklarar bra. Va lite tveksam till henne i början för hon är rätt tyst. Man måste verkligen fråga saker för att hon ska berätta, det kommer inte automatiskt direkt ;) men som sagt, hon är noggrann och bra på att förklara har jag märkt nu så tycker jag hon är bra.
Ringde ju både henne och vår mäklare lite i panik under köpet när jag inte förståd eller behövde råd (får ju alltid panik när jag velar) och båda har alltid tagit sig tid att svara och lugnt förklara. Känns ju som man kommer med 1000 dumma frågor ungefär men de har varit väldigt tålmodiga och hjälpsamma. Guld värt!
Självklart har vi ju våra föräldrar att be om hjälp och råd men ibland är det skönt att parat med "experter", det är ju deras jobb. Och just att de inte får en att känna sig dum gör väldigt mycket.
Jag och niklas tar ju mer och mer steg in i vuxenvärlden och detta är första gången någon av oss köper hus så klart att man har mycket funderingar när man ger sig in på nya områden.
Men vi är så glada! och så REDO för det här! :)
Haha ganska hoppigt inlägg det här blev känner jag :) Blev ingen bild nu heller för har typ inga på datorn.
Puss och Kram
Filmen som berör
Har ni sett filmen?
om inte, SE DEN!
Den sprids på nätet just nu och ger upphov till känslor och kommentarer.
Den dök upp i mitt flöde på fb för 1-3 veckor sedan med texten en uppmaning att se den och att man skulle bli berörd. Jag blev nyfiken och valde att kolla på den. Tänkte att man får väll en liten kännsla i magen så går det över sen. Det gjorde det inte! Grät när jag såg den och är fortfarande berörd av den.
Dels tror jag det beror på att den handlar om pappor och döttrar vilket alltid gör mig rörd, har en speciell relation till min pappa. Sedan tror att det beror på att jag tror att det stämmer. Lite av en uppenbarelse att det kan faktiskt vara så. Blev ledsen av filmen men sedan läste jag denna text
http://nyheter24.se/modette/josefin/2015/12/13/jag-har-nagot-att-saga-om-kara-pappa/
på en blogg och blir då istället ARG.
Arg över allt vi får stå ut med, bara för att vi är födda flickor. För det har man ju alltid fått höra att "killar är ju killar, inget att bry sig om" och det har man ju inte gjort heller. Fine om nån kallar mig hora, jag bryr mig inte för jag vet ju att det inte stämmer. Men när någons ord blir någon annans handling? När någons skämt blir någon annans verklighet? Jag tror absolut att det är så, många killar skulle aldrig på allvar göra en tjej illa. Men bara genom att skämta om det så kan skadan var skedd.
Det som skrämmer mig är att det aldrig är långt borta och det det slutar inte vid 15 års ålder. Har en kompis som blev utsatt för bara några veckor sedan. Hon skickade en bild till mig på ett mail hon fått på sin jobbmail av en manlig kollega. Sexuella trakasserier. Herregud va hjälplös jag kände mig när hon skrev att hon va tvungen att gå till toan för hon va på väg att börja gråta och kunde inte jobba, och där satt jag i Skövde och kunde inte göra någonting för att hjälpa henne. Inte annat än att stötta med alla ord jag kunde. Nu hade hon dels tur och dels är hon en av de starkaste människor jag känner så hon berättade direkt för sin chef och hennes chefer (manliga) tog tag i saken direkt och stöttade henne till 100%. Kollegan har bett om ursäkt och hon har gått vidare efter detta, men hans "förklaring" va som så många andra. Det va menat som ett skämt.
Men det som är skämt för någon är högst allvarligt för någon annan.
Så se filmen. Och blir berörda. Och gör en förändring. Det är vad det handlar om. Det är inte ok att behandla tjejer som objekt och det är inte ok för oss tjejer att känna oss som objekt. Vi ska inte stå ut med något bara att "killar är killar". Vi skall inte behöva känna att en våldtäkt är vårat fel.
En på jobbet sa här om dagen att om kvinnor hade styrt världen redan för länge sedan hade vi sluppit krig och annat. Vet inte om han har rätt men han sa även att vi kvinnor är överlägsna männen när det kommer till intelligens så jag kommer ta hans ord som en komplimang :)
Puss och Kram
Nyblivna husägare!
Japp! Nu har det äntligen hänt!
Idag skrev vi på kontraktet. Nu är huset vårt! Helt ofattbart!
Har egentligen mycket att blogga om och har tänkt blogga om husletandet tidigare men har inte gillat blogg.se appen och sedan glömde jag min ipad i Årjäng och har precis fått tillbaka den.
Men vi kan ju börja med husköpet :)
Vi började leta hus för ca 1-2 månader sedan, har varit på ett par visningar, riktat in oss på områden runt om Karlstad. Inget kändes riktigt rätt förens vi va och tittade på det här huset i Kil. Då klickade det direkt! Vi tyckte såå mycket om huset, båda två. Vi ville ha det. Budgivningen pågick mån-tis och gick tillslut över vår gräns och vi fick inse att någon annan vunnit budgivningen.
Vilket vi tyckte va tråkigt men inget att göra åt, bara att leta vidare tänkte vi. På torsdagen ringde mäklaren och meddelade att den som bjöd över oss dragit sig ur köpet och nu var vårt bud högst.
Herregud, då drog allt igång igen och vi gick vidare. Det blev många samtal med mäklare, banken och mycket velande fram och tillbaka om bud och besiktningar och allt mellan himmel och jord. Niklas föräldrar har varit ett stort stöd under denna proces! <3 Kärlek till er!
Men alla bitar föll snart på plats och idag blev det alltså kontraktskrivning :) Nu är vi så sjukt nöjda och längtar som bara den till vi får flytta in i februari. Kommer bli så himla kul! Att få bo in sig och inreda och greja.
Nu har jag inte speciellt mycket bilder och så från huset, det får bli mer senare när vi flyttar in. MEn kan bjuda på lite smygkik från bladet vi fick på visningen.
Utsidan.
Vardagsrum/matsal
Altan.
En helg i oktober
Hej hej.
Här har det ju ekat tomt så är väll dags för en uppdatering. Slänger in det inlägget jag skrev i oktober men inte fått tummen ur å publicera. Mestadels pga bilderna. Kan fortfarande inte lägga in bilder via appen :( någon vet hur jag får tillbaka den funktionen?
Det va i alla fall en skön helg med besök i årjäng, bebismys, firande och träning.
Åkte till Årjäng på fredagen och så var det tänkt att vi skulle fira morfar kl.13 på lördagen och sedan skynnda oss till karlstad för jag hade bokat in mig och Matilda på en prova på kurs i poledance :) tyvärr fick Matilda nackspärr på fredagen :( stackarn. Så vi avbokade dansen (får bli nån annan gång) och så hade vi plötsligt inte så bråttom från Årjäng.
Fredag hade vi lovat att vara barnvakt åt lilla Joline. Snuttan! Äntligen efter 7 månader passade det så jag kunde vara barnvakt. Min mamma har redan passat henne 2 gånger :). Men det va ganska smidigt för vi skulle ju sova hos mamma och pappa och där känner hon ju igen sig. Hämtade henne när vi kom till Årjäng och åkte sedan till mina föräldrar. Myste lite på kvällen med Dobidoo och sedan fick hon sova med mina föräldrar :)
Mys i soffan och lek med Duplo :)
Vi hade dock lovat att ta henne på morgonen sen för de skulle iväg vid 9.
Jag tror seriöst att det är världens lättaste unge!
Bara efter en stund så somna hon på kvällen. Sov kanske max 1 timme. Fick lite välling, sen gick jag och mamma ner med henne till deras säng. Då blev hon jättepigg så vi låg och busa en stund och bara studera allt hon har för sig. Sen fick hon lite gröt och när pappa kom ner så gick jag upp. Mamma mata henne någon gång under natten.
Selfie med bebis <3 och mys i mamma och pappas säng.
Som sagt kom de upp med henne på morgonen och då hade mamma redan klätt på henne och gett henne gröt så när de hade åkt så somna hon igen i soffan hos oss. Vaknade efter en stund och då lekte vi :) hon fick lite mer gröt och sen hängde hon bara med oss när vi gjorde oss iordning. Vi skulle fira morfar kl.13 och hade egentligen planerat att hinna ta lite fina höstbilder på Joline med min braiga kamera innan det men jag fick inte tag på Jaqueline.
Vid kvart i 1 packade vi in oss och bebis i bilen och åkte hem till J. Hon öppnar sömndrucket med håret på ända och undrar va klockan är :D haha. Lämnade Joline där och åkte sedan för att fira morfar.
Min goaste moffar har fyllt 70 för ett tag sen. De drog då till Spanien över födelsedagen så vi fick inte vara med. Det fick bli ett firande nu när de var hemma igen med present, lunch och fika :). Jag tror han va nöjd. Min familj och mosters familj va med. Erik saknades :( men vi pratade om honom.
Älskade morfarn! <3 70 bast men lika pigg och full i bus som alltid! Du kommer aldrig bli gammal :).
Vi åt lunchen i Sillerud så efter maten tog vi en prommenad i det fina vädret med mamma och pappa, och hamnade utanför några ganska nybyggda hus. Min familj känner de i det ena huset så vi ringde på bara för att se om de va hemma. Dum å gå förbi utan att kolla :) så vi fick en rundtur i deras fina hus och trädgård och eftersom de är så sociala och pratglada båda två så blev vi kvar ett tag. Så kul :). Nettan tyckte att jag och Niklas skulle ta en weekend i Oslo nästa sommar och äta god sushi. Får väll se om jag får med mig Niklas. Va så himla längesen jag va i Oslo och jag har aldrig varit där själv, utan familjen. Men jag brukade ju älska den staden. Så himla fint! Det vill jag ju verkligen visa Niklas.
Vi va nog hemma i karlstad vid 6 på kvällen. Bjöd över Elin på lite kvälls mys med Idol. Vi bestämde oss då för att gymma på söndag.
Sagt och gjort. Träffades på gymmet kl.11 på söndagen och körde ett hårt pass. Avslutade med en kaffe, vi har kommit på att det finns kaffemaskin med gratis kaffe på gymmet, måste ju utnytjas ;).
Puss och Kram <3
Underbara människor
Ibland slås jag av vilka underbara människor jag har runt mig egentligen!
Jag har en tid bråttats med ett bank-dilemma och hur mkt jag än söker information och tänker efter så är detta med bank en värld jag inte riktigt förstår mig på.
Efter att ha dividerat med mig själv utan att komma någon vart ringer jag mamma (som vanligt när jag behöver råd).
Hon säger, visst jag kan säga hur jag skulle tänka men det bästa är nog om du ringer till Johan. Han jobbar ju ändå på bank och kan detta bättre.
Johan är mina föräldrars nära vän och jag har nästan vuxit upp med Johan som extra-pappa. Ser honom som det iaf :). Sedan jag flyttade från Årjäng är ju inte kontakten lika bra med alla som är kvar, så vi pratar ju inte lika mycket med varann, men vi vet vart vi har varann.
Sagt och gjort, ringer till Johan. Han tar sig tid, ger mig tips och hjälper till.
Avslutar allt med jag alltid kan kontakta honom med dessa frågor. Härliga människa! Detta är ändå det han jobbar med (typ) och ändå hjälper han mig gladeligen efter arbetstid, utan ersättning.
Man blir ju lycklig in i själen! När människor är så snälla. Inte för att jag någon sin tvivlat på Johans snällhet! Det har han bevisat för länge sen att han är världens snällaste. Men ibland bara slås jag av det. När folk som man inte pratat med på sistånde ändå bara räcker ut sin hjälpande hand när man behöver det. Det jag gått å grubblat på fanns det svar på bara ett telefonsamtal bort.
Små saker som gör livet enklare :)
Nu ska jag ta min goa kännsla och gå och lägga mig.
Puss och Kram
Ekar det tomt?
Ja om ni tycker att det kommer dåligt med inlägg här så har jag en förklaring :).
Brukar alltid blogga från ipaden men nu efter senaste ios uppdateringen så ser tangentbordet annorlunda ut och knappen för att lägga in bilder i inläggen är borta (!). Tycker det är så tråkigt att blogga utan bilder så därför blir det inget :(. Kan ju göra det på datorn men det känns så krångligt nu när man är van vid ipaden.
Brukar inte använda datorn utom när jag jobbar så det känns onödigt att starta den bara för att blogg. Plus att alla bilder ligger ju i mobilen så då måste jag föra över till dator (alt. drive). Jaja, i-landsproblem deluxe!
Men där har ni förklaringen iaf :) har börjat på ett inlägg som jag bara behöver lägga in bilder i så det kommer kanske snart.
Puss och Kram
The island festival
Tja!
Sitter och njuter när Elin förvånat frågar: köpte du alkoholfritt vin?
Hela outfiten
Alltså jag svettades i det här. Så varmt va det.
Solen i ryggen och massa hoppande publik. Under denna spelning stod nedanför scenen. Här var det så klart drag, folk överallt som hoppar och tränger. Varmt som tusan. Men man såg ju inte så bra.
Taggade till tusen!
Riktigt lyckat att ha glass med alkohol i. Sålde som smör denna varma dag.
Det hade hunnit bli mörkt till Guetta vilket bara förstärkte upplevelsen. Även om man lyssnat på samma housemusik hela dagen så fick han det ändå att spritta i benen.
Puss på er från festival-pinglan! <3
Nu ligger jag lite efter i uppdateringen här så nu blir et nog några inlägg.
I slutet av sommaren annordnades the island festival här i Karlstad. Jag va där och tänkte nu skriva om min upplevelse. Det var en festival med flera spännande artister och det största dragplåstret var ju David Guetta som gjorde sin enda spelning i Sverige då.
Det var (precis som PIP) otroligt varmt! Man trodde inte alls att det var slutet av sommaren. Vi var ett tjejgäng som hade stämt träff hos Elin där vi skulle häng lite innan vi drog birt till festivalområdet.
Jag drog en snabb sväng på systemet innan Elin. Stressad som bara jag kan. Elin skickar sms, ber mig köpa med ett vitt vin, sparkling. Jag kommer in på syrret, håller blicken fäst på golvet framför mig, höjer blicken lite och ser långt ner på en hylla: vitt vin sparkling. Perfekt! Tar en flaska och lägger i korgen. Går ett varv och plockar det jag ska ha.
Kommer till Elin, vi öppnar flaskan och Elin har förberett med vattenmelon. Vi blandar varsin mimosa och sätter oss i solen.
Sitter och njuter när Elin förvånat frågar: köpte du alkoholfritt vin?
VA? Säger jag.
Men hon har helt rätt. Det står alkoholfritt på HELA flaskan! Fattar inte hur jag kunnat missa det! Helt otroligt.
Ett gött asgarv fick vi iaf och goda mimosa. Om än alkoholfria :).
Jaja, tur man kan göra fel ibland. Tror allvarligt att jag får tunnelseende när jag stressar. Skitfarligt ju.
Målade även naglarna i solen när Ebba och Hanne slöt upp.
Hela outfiten
Alltså jag svettades i det här. Så varmt va det.
Drog oss bort till festivalen lagom till Otto Knows.
Solen i ryggen och massa hoppande publik. Under denna spelning stod nedanför scenen. Här var det så klart drag, folk överallt som hoppar och tränger. Varmt som tusan. Men man såg ju inte så bra.
Tog oss sedan till öl-serveringen för att avnjuta Rebecka och Fiona.
Detta område hade lite lutning så man såg scenen mycket bättre.
Efter det blev det en snabb tur hem till Elin igen för påfyllning av mat och kläder sedan tillbaka för att se David Guetta.
Eftersom de flesta på festivalen var DJ:s så blev det typ bara house och mycket samma låtar med lite olika remix. Jag kan känna att jag har lite dubbelt förhållande till denna typ av musik. Kan inte säga att det är några mästerverk a la ABBA direkt men de har en viss charm på dansgolvet. Inget jag skulle lyssna på hemma men att dansa till kan de ge sånn jävla energi.
Det är himla svårt att förklara kännslan detta ger. Jag har varit på en del olika konserer och alla har sin charm men det häftigaste är när man står i mörkret, kan inte stå still fast fötterna värker, kan inte låta bli att sjunga med för du kan låten, musiken liksom känns och vibrerar i hela kroppen, man blir ett med musiken på något vis och man kan hålla på hur länge som hellst. Detta har jag känt på flera ställen och med olika musik, men bland annat på Guetta.
Man står i mörkret, ljus som laserstrålar som skjuter överallt över publiken, man bara njuter och allt känns helt underbart, man sjunger med i varenda låt och är typ lyckligast i världen. Skriker varje gång det byter till en ny låt som om det vore höjdpunkten på hela kvällen. Man går helt in i sig själv och musiken, kroppen rör sig i takt och armen åker upp i luften med jämna mellanrum. När musiken bygger upp för refräng gör man sig beredd och sen börjar man hoppa i takt så fort refrängen kommen. Helt magiskt va det! Ben och fötter värkte men man ville ändå att det aldrig skulle ta slut. Man vill vara kvar i det lyckoruset för evigt.
Har tänkt på det nu i efterhand, tex att han avslutade med låten sexy bitch känns väldigt konstigt och udda. Är inte mycket för låten i vanliga fall men just då va det helt rätt. Vad han än hade spelat hade det nog kännts rätt just då. Så här i efterhand kan jag undra hur det blev så bra?
Hoppas alla som var på festiven hade en lyckad kväll och hoppas att alla kan få vara med om denna euforiska kännsla nån gång, om det så är Guetta, håkan hellström eller Europe.
Puss på er från festival-pinglan! <3
Blogga om blogg?
Ja rubriken säger lite hur förvirrad jag är. Har under ett par veckor haft flera uppslag i huvet på vad jag skulle kunna blogga om. Men när jag väl har tid så infinner sig inte insperationen :(.
Nu känns allt bara grötigt och jag vet inte vart jag ska börja.
Jag har ju börjat jobba igen efter semestern men det vet ni nog redan.
Och några veckor efter att jag börjat igen så slutar(!) min bror jobba. Han ska inte sluta helt på sitt jobb än utan har 1 års tjänstledigt. Under detta år ska han gå en utbildning som heter APG29. Då utgår han från Karlskoga. Måste tyvärr medge att jag inte har särskillt bra koll på vad utbildningen är och vad han blir. Men jag vet en del vad han ska göra. Det är en typ av bibelskola där 3 mån läggs utomlands. Eriks grupp skall till Equador och hjälpa till på barnhem om jag har fattat rätt (vet inte om det är samma upplägg varje år, olika länder iaf). Sedan är de en del i Karlskoga då såklart men under våren skall de göra någon typ av praktik genom att åka ut och hjälpa till i en församling som är ny eller nytänkande.
Det är väll typ det jag vet :) tror iaf han får ett roligt år. 3 mån i sydamerika ensam med 6 tjejer är väll alla 22 åriga killars dröm eller? Haha. :)
Kan dock inte riktigt skaka av mig kännslan "alla lämnar mig och åker iväg". Först Frida och nu Erik. Nu har jag bestämt att INGA mer syskon åker iväg! Ingen mer lämnar mig nu! Ok?
Tur att Erik kommer tillbaka tidigare än Frida :).
De skapar sig iaf väldigt fina minnen och passar på när de är unga och fria :)
Inte för att jag är gamal direkt :) men jag är inet förvånad att det är just Erik och Frida som sprider sig över världen. De två är de mest rastlösa och äventyrslystna. De är modiga, sociala, spralliga, rotlösa varelser, och det är inte jag. Jag vill många gånger tro att jag ör det men jag skulle nog aldrig våga göra det dom gör. Jag är för hemma kär och älskar högt att ligga stilla med näsan i en bok. Ingen äventyrslusta i mig inte. Eller jo kanske men det mest äventyrliga jag har att se fram emot är en eventuell ballong färd i Skövde :) mer min typ av spänning.
Men det är ju tur att vi är olika :) de har ju hittat sitt kall här i världen och det är jag glad för. De passar ju precis till det de gör.
Jag kan göra världens grej av det här men för dom är det inte så märkvärdigt.
Jag tror jag har hittat mitt kall också :) att stanna hemma, lägga ner mig i mitt jobb. Rota mig i Sverige genom att starta familj med Niklas, skaffa hus mm. Leva ett stillsamt liv och åka utomlands på semester ibland. Räcker fint för mig även om det kanske låter tråkigt.
Puss och Kram
Semestern 2015
Nu har jag äntligen fåt tummen ur och fått ihop ett inlägg om vår semester. Det blir mest bilder och korta bildtexter.
Från innan PIP. Förkrök hos Elin. Fy va varmt det va!
Jag och Elin. Gör oss iordning.
Sen hade vi lite roligt med min kamera ....
Och Elins selfie-pinne.
Akta vinet!
Sedan var det dags att packa i bilen och dra till Torsö utanför Mariestad där vi mötte upp svärföräldrarna i deras båt.
En tur runt i fina Mariestad.
Grillat lamm på kvällen :)
Skeberga på kvällen.
Vidare mot Spiken.
Niklas styr och jag slappar :)
Ibland blev det kallt.
Framme efter ett antal timmar.
3 Maxi 95:or på rad :)
Shoppade lite :) fint armband och sköna skor.
Sen blev det läckö :) kollade in slottet och gick på rundtur. Kul med gamla Slott tycker jag.
Tyvärr kom mitt "snurr" tillbaka under rundturen så eftermiddagen låg jag ganska avtrubbad i båten :(.
Fint väder va det iaf :) och fint slott!
Njuter på båten. Har jag inte rätt seglar stil eller? "Seglar-shorts" och converse. ;)
Båt-selfie blev en ny grej :)
Åkte först till årjäng och hjälpte mamma att packa ner husvagnen. Så hör ser deras säsongsplats på Ekeby camping ut. Ingen dålig utsikt :)
Uteplatsen på vår stuga :).
Så himla fint! Utsikten från stugan.
Fick inte så bra bilder i stugan men den var iaf stor och mysig. Perfekt för oss! Vi vill tillbaka nästa år och ta med några kompisar :).
Lördagen firade vi mamma och pappas bröllopsdag på resturang där vi fick maten rekord-snabbt! 23 år har de varit gifta nu :) <3 godingarna.
Team street sisters :) tjejer som kör dragracing. Det är typ det coolaste jag vet! Jag körde ju 2010 och har saknat det sen dess.
Vi bjöd hem hela gänget till vår stuga för att grilla :) så fick användning för långbordet på verandan.
Det började med Putte i Parken och dop för Joline men har ju redan visat bilder från dopet så vi kör lite annat.
Från innan PIP. Förkrök hos Elin. Fy va varmt det va!
Jag och Elin. Gör oss iordning.
Sen hade vi lite roligt med min kamera ....
Och Elins selfie-pinne.
Akta vinet!
Har inga fler bilder från kvällen och tur är nog det :). Roligt hade vi iaf.
Sedan var det dags att packa i bilen och dra till Torsö utanför Mariestad där vi mötte upp svärföräldrarna i deras båt.
En tur runt i fina Mariestad.
Grillat lamm på kvällen :)
Skeberga på kvällen.
Vidare mot Spiken.
Niklas styr och jag slappar :)
Ibland blev det kallt.
Framme efter ett antal timmar.
3 Maxi 95:or på rad :)
Shoppade lite :) fint armband och sköna skor.
Sen blev det läckö :) kollade in slottet och gick på rundtur. Kul med gamla Slott tycker jag.
Tyvärr kom mitt "snurr" tillbaka under rundturen så eftermiddagen låg jag ganska avtrubbad i båten :(.
Fint väder va det iaf :) och fint slott!
Njuter på båten. Har jag inte rätt seglar stil eller? "Seglar-shorts" och converse. ;)
Båt-selfie blev en ny grej :)
Sen blev det tillbaka till Skeberga men då blev det inga bilder med min telefon iaf. Hade fullt upp med att hålla mig kvar på båten och hålla sjösjukan borta.
Herrgud vilka vågor det gick! Sen skulle vi längs med vågorna så vi kunde inte styra emot dem hela tiden heller. Det va jobbigt!
Brukar inte bli sjösjuk men har blivit det två gånger nu :( första gången när vi åkte över vänern med dem (vågor då med) och denna gång. Men sjösjukan va inte det värsta, det kom väldigt snabbt så mådde jag jätteilla och sen gick det över lika snabbt.
Gungandet var värre! Trodde först att båten skulle välta hela tiden. Va helt säker på att vi skulle dör där ute! Tror till och med att jag sa: Jag skall aldrig mer åka båt! Något jag såklart tog tillbaka redan dan efter ;).
Sen försäkrade Niklas pappa att båten inte kommer välta och då blev jag lite lugnare.
Men att åka liten båt när det gungar är ingen hit kan jag lova! Dödsångest deluxe! Men nu har vi upplevt det också :) även om fam Johannesson va lugnare än jag va.
Något som inte gungar är bilar :) så nästa halt blev Rättvik och Classic car week.
Åkte först till årjäng och hjälpte mamma att packa ner husvagnen. Så hör ser deras säsongsplats på Ekeby camping ut. Ingen dålig utsikt :)
Åkte nästan karavan till Dalarna sen :) pappa först i 300:an, sen mamma med husvagn och sist vi i volvon. Men jag är rätt van det där. När vi åkte med Västsäter förr så hade nästa alltid varje fam 2 ekipage. Papporna körde var sin gammal chrysler och mammorna nyare bilar med husvagn och vi barn hoppade runt lite hur som hellst i de olika bilarna :).
Hälsade på hos farfar i Borlänge först :). Sen drog vi till Rättvik. Jag och Niklas lite före för vi hade en tid att passa. När vi skulle checka in i stugan.
Jag det är ju en historia för sig :)
Uteplatsen på vår stuga :).
När vi väl bestämt oss för att hänga på till CCW och vilka dagar vi skulle stanna var det så sent att jag va säker på att allt boende var upptaget. Vi fick erbjudande av mamma och pappa att sova i deras förtält eller ha med eget tält. Ni som könner mig vet vad jag tycker om tält så jag va på väg att fråga min moster om vi fick chrasha på golver i deras stuga. Men då tänkte jag att jag kollar internet ändå så vet jag att det lilla som finns är svindyrt. Men ramlade över denna stuga, i vikarby, som är jättefint. Förvisso ganska dyr men överkomligt för 2 och ett sovrum över men skit samma! Vi slapp tält och fick vara för oss själva :) perfekt.
Sen så ligger tyvärr vikarbyn på andra sidan rättvik mot vad vi kom ifrån när vi åkte från Borlänge :(. Så när vi redan sena och stressade kom fram till rättvik och inser att kön börjar i första rondellen va det tur jag varit där så många gånger. Jag ringde de vi skulle hyra av och meddelade att vi blir sena samtidigt som jag guidade Niklas runt på småvägarna genom Rättvik :). Så vi kom smidigt genom byn ändå och fram till Vikarbyn.
Så himla fint! Utsikten från stugan.
Fick inte så bra bilder i stugan men den var iaf stor och mysig. Perfekt för oss! Vi vill tillbaka nästa år och ta med några kompisar :).
Under 4 dagar njöt vi av fina bilar, mestadels bra väder, utflykter till insjön, mora och dragracing i Orsa. Eva Eastwood i parken, ladys run.
Lördagen firade vi mamma och pappas bröllopsdag på resturang där vi fick maten rekord-snabbt! 23 år har de varit gifta nu :) <3 godingarna.
Team street sisters :) tjejer som kör dragracing. Det är typ det coolaste jag vet! Jag körde ju 2010 och har saknat det sen dess.
Vi bjöd hem hela gänget till vår stuga för att grilla :) så fick användning för långbordet på verandan.
Såå mysigt att alla kom <3. Min familj, moster med familj och fam. Berglunds från Skellefteå. Bara Västsäter som saknades :(.
Lite tråkigt när vi åkte hem efter halva veckan men eftersom vi skulle börja jobba igen veckan efter ville vi ha slutet av veckan hemma. Och så hann vi träffa Niklas morbror med familj som kom till Värmland och hälsade på.
Så vi har allt hunnit med en hel del denna sommaren :)
Jag är väldigt nöjd. Vi har gjort saker fast det inte blev stressigt. Det är en svår avvägning tycker jag.
Sen har väll inte vädret varit det bästa men det har inte gjort så mycket. Jag tycker ju inte om när det är för varmt så en svalare sommar var skönt :) sen va det synd att inte bada och regn är ju aldrig kul. Men efter två pang-sommrar så va jag faktiskt inställd på en dålig sommar :) så ingen ångest direkt. Lite synd kanske.
Det va våran semester i korthet :) nästa sommar hoppas jag ha en riktig kamera så jag kan bjuda på finare bilder :(.
Puss och Kram
Kan ingen gifta sig normalt?
Tja!
Här om dagen damp det ner ett brav på hallmattan. Jag hämtade, det var adresserat till både mig och Niklas. Öppnade kuvertet och innuti låg ett vikt kort. När jag såg två namn på framsidan av kortet trodde jag att jag visste vad det handlade om. Öppnar det och inser att jag har fel. Öppnar man så har kortet 2 sidor. Vänster sida täcks helt av en bild och höger sida har en liten hälsning från grekland.
Även om bilden visar ett otroligt vackert par, under en både av solrosor, på en grekisk strand med bara blå bakgrund och iklädda brudklänning och kostym så kan jag inte låta bli att bli sur.
Det första jag utbrister är: - Nej dom har gift sig!
Det va inte alls en inbjudan till bröllop som jag först trodde när jag såg framsidan utan ett kort från deras bröllop i grekland. Där de va helt själva utan att någon visste att de skulle gifta sig.
Nu får ni inte tro att jag blev sur för att de gifte sig. Jag är otroligt glad för deras skull!
Jag är sur för att jag inte fick vara med! Bara jag som känner så?
Så typiskt mig. Jag är ju en riktig sucker för bröllop. Älskar dem. Skulle typ kunna gå på bröllop hos folk jag inte känner bara för att det är så fint! :) haha.
Så det är lite blandade känslor. Glad för deras skulle men sur för min skull :)
Titeln syftar på Niklas första kommentar när vi öppnade kortet.
Kan ingen gifta sig normalt längre?
Jag tyckte det va lite rolig kommentar. Med normlat menar han ju så klart traditionellt :) finns ju inget normalt bröllop. Smaken är olika.
Men vi har ju alltid sagt att vi vill ha ett stort bröllop i kyrkan så för oss är det ju "normalt".
Sen kan jag till viss del förstå de som vill ha små personliga bröllop och de som reser iväg. Men slipper ju lite stress och prestationsångest. Men jag skulle själv aldrig åka iväg för, för mig är en stor del av brölloppet att just få dela det med familj och vänner. Jag vill ju ha dom där. Inte för att jag vill visa hur vacker klänning jag har eller hur kära vi är utan just för att få dela vår glädje med dom.
Jag hatar ju att vara huvudperson i ett sammanhang och bävar ju typ redan för att ha all uppmärksamhet och alla blickar en hel dag! Tänk typ om jag har hela ansiktet fullt av finnar, blir full redan vid förrätten eller något annat hemskt. Samtidigt längtar jag ju efter att ha en dag som handlar bara om oss. Där vi får klä upp oss, bli uppassade och bara få njuta hela dagen :) ja det kommer bli kul.
Puss och Kram!
