Jag har en tid bråttats med ett bank-dilemma och hur mkt jag än söker information och tänker efter så är detta med bank en värld jag inte riktigt förstår mig på. 

Efter att ha dividerat med mig själv utan att komma någon vart ringer jag mamma (som vanligt när jag behöver råd). 

Hon säger, visst jag kan säga hur jag skulle tänka men det bästa är nog om du ringer till Johan. Han jobbar ju ändå på bank och kan detta bättre. 

Johan är mina föräldrars nära vän och jag har nästan vuxit upp med Johan som extra-pappa. Ser honom som det iaf :). Sedan jag flyttade från Årjäng är ju inte kontakten lika bra med alla som är kvar, så vi pratar ju inte lika mycket med varann, men vi vet vart vi har varann. 

Sagt och gjort, ringer till Johan. Han tar sig tid, ger mig tips och hjälper till. 

Avslutar allt med jag alltid kan kontakta honom med dessa frågor. Härliga människa! Detta är ändå det han jobbar med (typ) och ändå hjälper han mig gladeligen efter arbetstid, utan ersättning. 

Man blir ju lycklig in i själen! När människor är så snälla. Inte för att jag någon sin tvivlat på Johans snällhet! Det har han bevisat för länge sen att han är världens snällaste. Men ibland bara slås jag av det. När folk som man inte pratat med på sistånde ändå bara räcker ut sin hjälpande hand när man behöver det. Det jag gått å grubblat på fanns det svar på bara ett telefonsamtal bort. 

Små saker som gör livet enklare :) 

Nu ska jag ta min goa kännsla och gå och lägga mig. 

Puss och Kram