Nu ligger jag lite efter i uppdateringen här så nu blir et nog några inlägg. 

I slutet av sommaren annordnades the island festival här i Karlstad. Jag va där och tänkte nu skriva om min upplevelse. Det var en festival med flera spännande artister och det största dragplåstret var ju David Guetta som gjorde sin enda spelning i Sverige då. 

Det var (precis som PIP) otroligt varmt! Man trodde inte alls att det var slutet av sommaren. Vi var ett tjejgäng som hade stämt träff hos Elin där vi skulle häng lite innan vi drog birt till festivalområdet. 

Jag drog en snabb sväng på systemet innan Elin. Stressad som bara jag kan. Elin skickar sms, ber mig köpa med ett vitt vin, sparkling. Jag kommer in på syrret, håller blicken fäst på golvet framför mig, höjer blicken lite och ser långt ner på en hylla: vitt vin sparkling. Perfekt! Tar en flaska och lägger i korgen. Går ett varv och plockar det jag ska ha. 

Kommer till Elin, vi öppnar flaskan och Elin har förberett med vattenmelon. Vi blandar varsin mimosa och sätter oss i solen. 

VA? Säger jag. 

Men hon har helt rätt. Det står alkoholfritt på HELA flaskan! Fattar inte hur jag kunnat missa det! Helt otroligt. 

Ett gött asgarv fick vi iaf och goda mimosa. Om än alkoholfria :). 

Jaja, tur man kan göra fel ibland. Tror allvarligt att jag får tunnelseende när jag stressar. Skitfarligt ju. 

Målade även naglarna i solen när Ebba och Hanne slöt upp. 

Drog oss bort till festivalen lagom till Otto Knows. 

Riktigt lyckat att ha glass med alkohol i. Sålde som smör denna varma dag. 

Det hade hunnit bli mörkt till Guetta vilket bara förstärkte upplevelsen. Även om man lyssnat på samma housemusik hela dagen så fick han det ändå att spritta i benen. 

Det är himla svårt att förklara kännslan detta ger. Jag har varit på en del olika konserer och alla har sin charm men det häftigaste är när man står i mörkret, kan inte stå still fast fötterna värker, kan inte låta bli att sjunga med för du kan låten, musiken liksom känns och vibrerar i hela kroppen, man blir ett med musiken på något vis och man kan hålla på hur länge som hellst. Detta har jag känt på flera ställen och med olika musik, men bland annat på Guetta. 

Man står i mörkret, ljus som laserstrålar som skjuter överallt över publiken, man bara njuter och allt känns helt underbart, man sjunger med i varenda låt och är typ lyckligast i världen. Skriker varje gång det byter till en ny låt som om det vore höjdpunkten på hela kvällen. Man går helt in i sig själv och musiken, kroppen rör sig i takt och armen åker upp i luften med jämna mellanrum. När musiken bygger upp för refräng gör man sig beredd och sen börjar man hoppa i takt så fort refrängen kommen. Helt magiskt va det! Ben och fötter värkte men man ville ändå att det aldrig skulle ta slut. Man vill vara kvar i det lyckoruset för evigt. 

Har tänkt på det nu i efterhand, tex att han avslutade med låten sexy bitch känns väldigt konstigt och udda. Är inte mycket för låten i vanliga fall men just då va det helt rätt. Vad han än hade spelat hade det nog kännts rätt just då. Så här i efterhand kan jag undra hur det blev så bra?

Hoppas alla som var på festiven hade en lyckad kväll och hoppas att alla kan få vara med om denna euforiska kännsla nån gång, om det så är Guetta, håkan hellström eller Europe.