Hej!
Nu var det ett tag sen. Fullt upp! Har vart en tur ner till Skåne och hällsat på gumman <3 Det va galet kul :D skrattade mycket. Så jag kommer säkert tillbaka. Har tyvärr inte hunnit blogga när jag va där :( har heller inte sovit normalt.

Har hällsat på pappa också. Va i Uppsala på måndagen. Det var bland det jobbigaste jag gjort någonsin! Ville dit och se han men allt blev så fel :( Älskar han men klarar inte av att se han sånn. Fick träffa mamma och umgås iaf, har saknat dom bägge två. Nu är det bara att vänta på att han ska bli bra.

Men känner mig rätt stolt över att jag tog mig till Uppsala och hitta sjukhuset utan tlf (för den glömde jag i bilen). så nu vet jag hur man gjorde innan mobiler fanns. Allting tog mycket längre tid!

Bor hos Västsäter nu och tackar dom av hela mitt hjärta för allt dom har gjort för oss och för att dom finns där för mig jämt. Älskar er <3

Ibland kan jag inte låta bli att känna:
Varför oss?
Vad har vi gjort för att förtjäna allt detta?
Först jag med min ätstörning och nu pappa.
Har vi inte vart med om nog?
Varför måste vi kämpa hela tiden?


Puss och Kram