Liwtoday -

Födelsedagsfirande och gudmorstankar

Så var det måndag igen. Helgen går alldeless för fort (speciellt när man jobbar fredag), men tur att jag har ett roligt jobb så ingen måndagsångest här än ;). Men även om helgen va kort så va den händelserik.

Fredagen spenderades med saknade vänner i från Norrköping :) vi åt mat och skulle sedan se på film men det blev så mycket prat så någon film hann vi inte med :D haha. Men det va kul å träffa dom, det blir ju inte så ofta. Vi kom fram till att vi bara varit hos dom 1 gång. När de precis hade flyttat för över 2 år sen!! Hur bra kompisar är vi på en skala? Skämdes lite där faktiskt. Nu får vi ta oss i kragen och åka dit tycker jag.

Lördagen (alla hjärtans dag) blev en kalas-dag. Jag blev firad av släkten, mest för att mamma åker till egypten på min födelsedag så då passade alla på att komma samtidigt. Det blev trångt i våran lilla lägenhet men det gick :) det är tillfällen som dessa som man skulle vilja ha ett större boende. Älskar ju att ha hela släkten hos mig samtidigt, det är ju så mysigt.

Men vi fikade och jag fick en massa fina presenter, som jag hade önskat mig.

Fina kläder och pengar.

En köksvåg i retrostil.

Halsband

Blommor och hudvård.

Pyjamas och hårvård.

Som sagt, massa bra och fina grejer! Jag är super-nöjd. Tack så mycket alla!

När de flesta hade åkt hem så var Jaqueline kvar. Hon hade tagit bussen från Säffle för att vara med, så hon tog en senare buss hem på kvällen för att stanna och äta med oss. Jättemysigt! Träffar henne inte så ofta. Vi har hörts några gånger men det har inte passat för oss båda, så nu var det extra kul att hon kom.

När jag skulle skjutsa henne till bussen så stog hon i vårt kök och skrev på griffeltavlan. Hon sa att jag fick absolut inte se vad hon hade skrivit förens när jag kom hem igen sen.

Jag skjutsade henne och åkte hem igen. Glömde bort tavlan tills hon skickade sms. Gick ut i köket och möts av det här:

Gissa om jag blev chockad! Och glad! Så himla gulligt av henne! Jag skrek typ: NIKLAS!! NIKLAS VET DU VAD?

Han satt och spelade.

Kastade mig över telefonen för att skicka iväg mitt självklara JA!

Herregud! Det är klart jag vill! Att bli tillfrågad känns alltid stort men att det va just hon känndes ännu mer speciellt.

Jag trodde att hon redan hade frågat någon kompis eller släkting men det hade hon inte. Så 4:e mars blir jag kanske gudmor! Så spännande.

Som sagt så skulle jag bli glad vem som än frågade mig men nu blev jag överlycklig. Och rörd. Det känns väldigt skönt, både för henne och mig på något vis. Det känns självklart och förvånande på samma gång.

Ända sedan jag fick reda på att hon var gravid så har jag vetat att jag kommer ställa upp för henne och barnet till 110% så där blir det egentligen ingen skillnad, bara sätter ett namn på det. Men nu har ju även hon valt mig till detta extra stöd, som jag ändå hade gett, och det känns skönt. Jag vill ju vara den som hon kan lita på i vått och torrt, den som alltid finns där. Hon har varit med om mer än någon ska behöva. Hon har familjemedlemmar som i ena stunden stöttar för att i nästa stjälpa, hon har vänner som i ena stunden älskar henne för att sedan hata henne (många gånger ömsesidigt). Hon är absolut ingen lätt person att känna, men jag tycker ändå att hon har blivit sviken fler gånger än hon förtjänar. Hon är ofta ute i blåsväder och därför vill jag kunna vara en fast punkt i hennes tillvaro. Även om vi inte ses så ofta eller pratar jämt så vet hon ändå vart jag finns. Det har alltid funnits många i hennes liv som är oberäknerliga, och hon byter ofta umgänge, då vill jag kunna vara tryggheten.

Så nu känns detta som en bekräftelse på det jag önskar, nu känns det som att hon ser mig på det sätt jag vill.

Det ska bli så kul att få följa dom på deras resa.

Nu lilla Joline, är det bara för dig att komma till världen, så jag kan skämma bort dig rejält!

Puss och Kram från Gudmorsan! ;)

KOMMENTERA HÄR(0)