Nu får du ge dig! Jag orkar inte mer! Jag vet att du mår dåligt och att du har det svårt, men du försöker ju inte ens gå vidare! Vad ska jag göra? Allt jag får är att hela tiden höra hur dåligt du mår. Som om jag inte visste! Men i mina ögon sjunker du och inte jag. Jag försöker så gott jag kan, jag försöker ha nån slags relation och fixa det här så bra som möjligt men du gör det inte lätt för mig. Men jag har inget behov av att hela tiden försöka laga nått som du hela tiden förstör. Då skiter jag i det! Då får du klara dig bäst du kan för det finns inget jag kan göra. Det här handlar om dig och det är du som måste skärpa dig och gå vidare. Om jag kan hjälpa så gör jag gärna det men om jag bara gör saker värre så är det bättre att jag försvinner. Du säger att du vill att jag ska va glad men att hela tiden få höra hur dåligt du mår gör mig inte glad, det som skulle göra mig glad va om du gick vidare och mådde bra, då skulle jag bli glad. Nu låter jag väldigt självisk, som om jag bara är nöjd om jag mår bra men skiter i dig. Så är det inte men jag tänker inte låta dig dra ner mig när jag äntligen har det bra. okej jag kanske är självisk men just nu låter jag ingen annan komma före. Du får väll deppa om du vill men jag tänker inte göra det. Jag orkar inte med det längre. Nu får du helt enkelt va en man och räta på ryggen. Det låter hårt men jag tror att det är för ditt eget bästa. Att deppa som du gör drar dig bara längre ner i mörkret, du måste ta dig upp. Jag har sträckt ut en hand, nu är det dit val om du vill ta den eller inte. Och om du tror att jag inte vet hur ont det gör så har du fel. Jag vet kanske inte hur det känns att vara i den sits du är för där har jag aldrig varit men jag vet vad smärta är. Att gå igenom nått som gör ont både fysiskt och phsykiskt. Att känna hur ditt hjärta rivs sönder bit för bit. Det finns inget värre. Men jag har tagit mig upp ur mitt helvete och nu är det din tur.
Men jag är inte stark nog att dra upp dig.










Ingen vidare start på ett inläg  men jag va så himla sur så jag va tvungen att skriva av mig. Det känns faktisk bättre efteråt. Jag blir lugn igen när jag har skrivit av mig. Nu är jag tillbaka i Arvika och lovet är slut. Imorn är det skola igen. Suck! Men helgen va i alla fall över förväntan. På fredagen blev det mys hos V med först mat och sen film och godis. Tack för att ni finns! Innan det var jag en tur i Arvika För Camilla var här. Så jag träffa henne, vi gick på McDonalds, såg på film och pratade en hel massa. Är så glad att jag har dig. Så jag kan prata av mig ibland. För du förstår mig. Sen blev det ut på lördagen. Hem till R. Kul var det! Kanske inte hela kvällen för alla men för mig och några till. Mycket prat och skratt och skitsnack. haha :D Sen blev det söndag. Lugn dag sen blev det mindre kul men jag överlever. Nu får det allt bli sova. Go natt.

Puss och Kram